ÖPPNA RADION OCH TELEVISIONEN

Kartläggning och analys av icke-kommersiell lokal radio och tv (Christer Hederström)
Kulturdepartementets rapport 2004-09-29 (313 sidor)

Innehållsförteckning:

1 Sammanfattning 5

2 Uppdraget 15

3 Medborgarnas radio och television 19

3.1 Medier och demokrati 19
3.1.1 Yttrandefriheten 19
3.1.2 Medier som instrument 20
3.1.3 Medierna och kulturpolitiken 22
3.1.4 Ett europaperspektiv 23

3.2 Media i det civila samhället 24

3.3 Public access som alternativ 28

4 Lokal radio 31

4.1 Regelverket 31

4.2 Historik 33

4.3 Närradion idag 34
4.3.1 Radiolandskapet 34
4.3.2 Verksamheten idag 35
4.4 Närradions skilda plattformar 38
4.4.1 Översikt 38
4.4.2 Föreningsradion - originalet 38
4.4.3 Lokalradio 41
4.4.4 Kombination föreningsradio-lokalradio 43
4.4.5 Föreningsradion – Minoriteternas radio 44
4.4.6 Studentradion 44
4.4.7 Privat eller kommersiell närradio 47
4.4.8 Folkbildningsradio 47
4.4.9 Andra behov och nya plattformar 49
4.4.10 Fristående internetradio 50

4.5 Sändningsteknik 51
4.5.1 Nuvarande teknik 51
4.5.2 Digital radio - DAB 52
4.5.3 Andra digitala sändningstekniker 55
4.5.4 Trådbunden distribution 57
4.5.5 Mastmonopol 58
4.5.6 Studioförbindelser 59
4.5.7 DAB och närradio 59

4.6 Räckviddsproblematik 61
4.6.1 Behovet av räckvidd 61
4.6.2 Kommunbegränsning 61
4.6.3 Riksförbudet 65
4.6.4 Frekvensbristen 66

4.7 Kommersialisering och privatisering 67
4.7.1 Regelsystemet idag 67
4.7.2 Kommersialisering 68
4.7.3 Delade kanaler 72
4.7.4 Privatiseringen 75
4.7.5 Särskilda problem för minoritetsmedier 77

4.8 Kostnader 78

5 Lokal television 81

5.1 Regelverket 81

5.2 Historik 83

5.3 Verksamheten idag 84
5.3.1 Tv-landskapet 84
5.3.2 Lokala kabelsändarföretag idag 86
5.3.3 Student-tv 90
5.3.4 Andra lokala tv-kanaler 92
5.3.5 Lokala samhällsprojekt 94

5.4 Teknikutvecklingen 95
5.4.1 Produktionsteknik 95
5.4.2 Sändningsteknik 96
5.4.3 Mottagningsteknik 99

5.5 Räckvidd 100
5.5.1 Vad är räckvidd? 100
5.5.2 Must carry och take away 101
5.5.3 Tillgången till etern 104

5.6 Kommersialisering och privatisering 107
5.6.1 Behovet av gränsdragning 107
5.6.2 Delad kanal 108
5.6.3 Privata intressen 109
5.6.4 Reglerad sändningsorganisation 110

5.7 Kostnader 111

6 Gemensamma problemområden 113

6.1 Upphovsrättsområdet 113

6.2 Referensbandning och pliktleveranser 115

6.3 Förhållandet till public service 116
6.3.1 Public service-företagens samhällsuppdrag 116
6.3.2 Gränsdragning och samverkan 118

6.4 Marknadsföring och information 119

6.5 Yttrandefrihetens gränsland 120
6.5.1 Extremistiska yttringar 120
6.5.2 Närradions särskilda problem 122
6.5.3 Öppna tv-kanaler 124
6.5.4 Etiska regler 125

6.6 Publikens makt 126
6.6.1 Publikmätningar 126
6.6.2 Tittarinflytande på programverksamhet i kabel-tv 127

6.7 Kommunalt ansvar 128

6.8 Begrepp och benämning 131
6.8.1 Behovet av nya benämningar 131
6.8.2 Ny benämning för lokal icke-kommersiell radio 131
6.8.3 Ny benämning för lokal icke-kommersiell television 132

6.9 Lokal sändarorganisation 134
6.9.1 Tillståndshavare som ideell förening 134
6.9.2 Alternativa associationsformer 138

6.10 Riksorganisation 143
6.10.1 Nuvarande intresseorganisationer 143
6.10.2 Behovet av samlade resurser 144

6.11 Finansiering 149
6.11.1 Lokala finansieringsformer 149
6.11.2 Samhällsstöd till minoritetsmedier 155
6.11.3 Statens stöd till lokala kanaler 156
6.11.4 Stöd till regional tv-produktion 159
6.11.5 Förutsättningar för ett samlat statligt stöd 160

7 Behov och möjligheter 163

7.1 Minoritetsmedierna 163
7.1.1 Behovet av minoritetsmedier i Sverige 163
7.1.2 Integration och mångfald 165
7.1.3 De varierande förutsättningarna 168
7.1.4 Exempel på mediaprojekt 170
7.1.5 Europa och minoritetsmedierna 172

7.2 Samhällsinformation 174
7.2.1 Kompletterande vägar för samhällsinformation 174
7.2.2 Parlamentariska sändningar 175
7.2.3 Behovet av journalistiska plattformar 178
7.2.4 Public journalism 179

7.3 Regionala plattformar 181
7.3.1 Behovet av regionala plattformar 181
7.3.2 Regional radio 182
7.3.3 Behovet av svenska tv-kanaler 183
7.3.4 Regionala programresurser 185
7.3.5 En samlad syn på regional television 188
7.3.6 Den ökande ensidigheten 190
7.3.7 Plattform för tv-distribution 191

7.4 Utbildningssfären 192
7.4.1 Medieutbildningen 192
7.4.2 Radio- och tv-verksamhet i skolor 195
7.4.3 Etermedierna och folkbildningen 196
7.4.4 Utbildningsradion 197

7.5 Grupper med särskilda behov 199
7.5.1 Media som ett instrument för ökad livskvalitet 199
7.5.2 Medier med intellektuellt funktionshindrade 201
7.5.3 Barn- och ungdomsprojekt 203

7.6 Krisberedskap 204
7.6.1 Sändningsstrukturen 204
7.6.2 Nuvarande krisberedskap 205
7.6.3 Beredskapen och minoritetskanalerna 206
7.6.4 Lokala kanaler utanför beredskapen 208
7.6.5 Beredskapshöjande åtgärder 209

7.7 Radio och television i samverkan 211

7.8 Lokala etermedier i politiken 212
7.8.1 Statlig mediepolitik 212
7.8.2 Partierna och närradion 212
7.8.3 Partierna och lokal-tv 214

8 Internationellt perspektiv 221

8.1 Översikt 221

8.2 Nordiska grannländerna 223
8.2.1 Nordisk översikt 223
8.2.2 Danmark 224
8.2.3 Finland 227
8.2.4 Norge 228

8.3 Länder utanför Norden 230
8.3.1 Australien 230
8.3.2 Irland 231
8.3.3 Nederländerna 233
8.3.4 Storbritannien 234
8.3.5 Tyskland 235
8.3.6 U. S. A. 237
8.3.7 Österrike 244

8.4 Intresseorganisationer 245
8.4.1 Nationella organisationer 245
8.4.2 Internationella organisationer 247

8.5 Finansiering 249

9 Analys och överväganden 253

9.1 Inledning 253

9.2 Lokal radio 255
9.2.1 Strukturförändring 255
9.2.2 En samlad sändningsorganisation 256
9.2.3 Stopp för kommersialisering 259
9.2.4 Ökad räckvidd 259
9.2.5 Digital radio 261
9.2.6 Ett nytt begrepp 262
9.2.7 En helhetslösning för det lokala radiolandskapet 262

9.3 Lokal television 263
9.3.1 Strukturförändring 263
9.3.2 Renodlad icke-kommersiell verksamhet 263
9.3.3 Ökad räckvidd 264
9.3.4 Ökade krav på teknisk kvalitet och kapacitet 265
9.3.5 En ny benämning 265
9.3.6 Marksänd digital-tv 266

9.4 Gemensamma frågor 267
9.4.1 Samhällsuppdraget och lagstiftningen 267
9.4.2 Infrastrukturellt stöd 268
9.4.3 Central organisation 269
9.4.4 Upphovsrättsproblematiken 270
9.4.5 Minoritetsmedierna 270
9.4.6 Demokrati- och folkrörelsearbetet 271
9.4.7 Medieutbildningen 272
9.4.8 Förhållandet till public service 272
9.4.9 Stöd för utveckling av mediaprojekt med funktionshindrade 273
9.4.10 Krisberedskapsfrågor 274

Referenser 276
Bilagor 285

Åter startsida