Lokalt förankrad radio och television kan utvecklas

Christer Hederström har under ett år på kulturdepartementets uppdrag har kartlagt och analyserat de framtida förutsättningarna för icke-kommersiell lokal radio och television. Rapporten Öppna radion och televisionen (310 sidor) överlämnades till departementet 29 september 2004-

Vid sidan av public service radio och tv respektive privat kommersiell radio och tv finns idag i Sverige i 165 kommuner icke-kommersiella lokala radiostationer och i 91 kommuner icke-kommersiella lokala tv-kanaler. Närradio och lokal-tv fyller en viktig funktion genom att de möjliggör för olika intressen och åsikter att göra sig hörda i samhällsdebatten. Dessa medier kan därför sägas vara viktiga för demokrati, yttrandefrihet och mångfald, föreningsliv och integration motiverade departementet uppdraget.

Rapporten utgår också från public access-begreppet. För att försäkra sig om att medierna även kan bli instrument, som kan bidra till att stärka och utveckla demokratin, är det viktigt att även medborgarna får ett eget och direkt inflytande i bl.a. radio och tv-sfären. En utvecklad public access - allmänhetens tillgång – innebär att medborgarna ges förutsättningar att utan institutionella mellanled själva organisera, producera och distribuera radio och television. Rapporten uppmärksammar att utvecklingen av digital teknik, som såväl för sändning som för produktion, innebär stora fördelar dessa etermedier vars funktion som minoritetsmedier också uppmärksammas. Erfarenheterna av icke-kommersiella kanaler i andra länder, bl.a. Tyskland och USA, har inhämtats.

Dessa civila samhällets medier utgör en liten del av det svenska medielandskapet när det gäll-er ekonomi och antalet verksamma. Räckvidden är dock betydande; man kan nå ett par miljo-ner av befolkningen via radio och tv. Denna räckvidd kan dessutom komma att öka kraftigt om regelsystemet ses över och förnyas, samhället inrättar ett infrastrukturellt stöd till lokala radio- och tv-stationer och när även dessa ges tillgång att sända digitalt i etern via de mark-sända näten.

Rapporten avses utgöra ett underlag för regeringens fortsatta arbete med frågorna.

Rapportens viktigaste slutsatser i korthet:

Radiostationer får sändningstillstånd – inte föreningar
Modellen med att ge sändningstillstånd till en ideell förening bör avskaffas. Det finns såväl demokratiskäl som yttrandefrihetsskäl likväl praktiska skäl för detta. Sändningsrätten bör ges till en organisation som ansvarar för respektive sändare och frekvens i respektive kommun. Ideella föreningar, samfund och liknande kan fortsätta sända som medlemmar i en demokratisk uppbyggd sändningsorganisation. För att få sändningsrätten skall organisationen bedriva en icke vinstutdelande verksamhet, vilket också är ett avgörande krav för att reklamen skall kunna bibehållas i närradion. Genom organisationsförändringen möjliggörs ett avskaffande av kommunbegränsningen och det s.k. riksförbudet.

Digital radio
Det är av största vikt att närradion redan idag kan börja arbeta med att stegvis utveckla och pröva sig fram med digitala sändningar. Innan man kan påbörja ett försök måste lagstiftningen ändras. För att stimulera utvecklingen bör ett statligt bidrag utgå för investeringar i DAB-teknik.

Ökad räckvidd för lokal television
All lokal-tv i Sverige sänds enbart via kabel och når därmed inte samtliga hushåll inom respektive sändningsområde. Den totala publikpotentialen för landets 90 icke-kommersiella lokala tv-stationer är ca två miljoner hushåll. En take away-skyldighet föreslås d.v.s. samtliga kabelnätsägare inom kommunen skall hämta signalen från det lokala kabelsändarföretaget. Sändningsrätt bör kunna ges ett lokalt kabelsändarföretag för samtliga kommuner inom ett län.

Ökade krav på teknisk kvalitet och kapacitet
Det utrymme (analog kanal), som bereds ett lokalt kabelsändarföretag i kabelnätet, skall finnas även i digital form om sådant är tillgängligt. Ytterligare en kostnadsfri kanal i digitala kabelnäten där utrymmet är sex gånger större än nuvarande analoga nät bör prövas.

Regional marksänd digital-tv
I varje sändningsområde för marksänd digital-tv bör det finnas ett garanterat utrymme för lokal eller regional television som drivs i icke-vinstutdelande allmännyttigt syfte med ett mångsidigt regionalt programutbud som kompletterar public service-kanalerna. Dessa sändningsplattformar kan byggas upp gemensamt av föreningsliv, kommuner, landsting, högskolor och andra icke-kommersiella institutioner.

Medieprojekt med funktionshindrade
Intellektuellt funktionshindrade har fått en egen och aktiv roll i lokal radio och tv-verksamhet i Köpenhamn, Göteborg och i Malmö. En särskild stödordning för medieverksamhet för intellektuellt funktionshindrade bör prövas.

Krisberedskap även i lokal radio
Möjligheter bör även ges de kommuner som vill upprätta beredskapssamverkan med grannkommuner med hjälp av bl.a. gemensam lokal radioverksamhet. Staten bör närmare utreda hur denna sektor kan ingå i samhällets beredskapsplanering.

Staten bör stödja sändningsstrukturen
Staten kan sätta de yttre ramarna för den tredje etermediesektorn utan att för den delen reglera den inre verksamheten. Finansiering av den framtida icke-kommersiella etermediesektorn måste vila på två grundpelare; direkt eller indirekt offentligt stöd och frivilliga insatser av enskilda och organisationer. Ett statligt stöd till icke-kommersiella etermedier bör således komma till stånd. Och detta bör inriktas på sändningsverksamheten, inte på programverksamheten.

En samlad riksorganisation
bedöms vara en avgörande faktor för att dessa medier skall kunna överleva och utvecklas i Sverige. Ett strukturellt stöd kan innebära att staten främjar bildandet av en samlad riksorganisation.

Mediestöd för demokrati, integration och mångfald,
skulle kunna ses som en samlad fortsättning på de skilda statliga insatser som tidigare gjorts på området. I detta skulle ett riktat mediestöd för publicistiska ändamål på minoritetsspråk kunna vara en del. Frågan bedöms vara av stor betydelse för samhället och bör bli föremål för en särskild utredning.

Bland andra frågor i rapporten kan nämnas demokrati- och folkrörelsearbete, medieutbildning, förhållandet till public service, pliktleveranser och upphovsrättsfrågor.